Plan mot diskriminering och kränkande behandling (likabehandlingsplan) för Dvärgbjörken.

 

Bakom denna plan finns en mängd bestämmelser kring barn och deras rätt till likabehandling.

 

  • Barnkonventionen
  • Skollagen 1985:1100
  • Diskrimineringslagen 2009:567
  • Reviderade läroplanen för förskolan Lpfö98
  • Socialtjäntlagen

 

Av dessa är lag, 2009:567, diskrimineringslagen den senaste, fast läroplanen reviderades 2010.

Som stöd när vi upprättat denna plan har vi använt oss av skolverkets allmänna råd och kommentarer, ”För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling”,  samt av Pysslingens material i ämnet.

 

Vår vision är givetvis att klimatet på vår förskola är sådant att ingen mobbing, inga trakasserier, inga diskrimineringar eller annan kränkande behandling förekommer hos oss. Vår utgångspunkt är därför att alla former av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling är otillåten och skall förhindras. Detta går att läsa i alla våra lokala dokument, såsom stadgar och verksamhetsprogram. Dessa dokument vilar på bl.a. Lpfö98 som klart och tydligt uttalar

  • Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta...

 

 

Delaktighet och inflytande

 

På förskolan arbetar vi dagligen med barnen, för att få dem till demokratiska människor med social kompetens, som i en framtid skall kunna göra aktiva val som inte bara gynnar dem som individer, utan alla i sin omgivning.

Vi arbetar med ”kompisteman” – hösten är en lämplig tid, då grupperna ändras, när 6åringarna börjar i förskoleklass. Då ändras dynamiken och hierarkin i grupperna och ett tema kring hur vi är mot varandra känns då alltid rätt. Barnen kan vara med och sätta upp regler, såväl uttalade som underförstådda. Frågor som kan tas upp är t.ex.

  • Hur ska en bra kompis vara, i teori och praktik?
  • Vad gör dig glad?
  • Vad gör dig ledsen?
  • Vilka regler är viktiga för att vi ska trivas och för att ingen ska känna sig utanför?
  • Om vi sårar/gör illa någon – vad gör vi då? Osv.

 

Då våra barn är emellan 1-5 år så hålls arbetet på en för barnen avpassad nivå. Vi arbetar med 1-3åringar för sig och 3-5åringar för sig, för att uppnå så bra resultat som möjligt.

Vi som vuxna är de som måste hjälpa och stödja barnen i denna sociala utveckling. Barn är mycket egocentriska och behöver mycket stöd och ledning. Av den anledningen så finns detta arbete som en röd tråd genom hela verksamheten. Det är vår värdegrund som är ”tårtbottnen” som vi sedan bygger vår verksamhet på.

Att t.ex. rimma på någons namn är aldrig ok om inte en överenskommelse med personen i fråga är gjord. Då gäller denna regel överallt, såväl i lek, samling, matsituation osv.

Reglerna ska vara klara och tydliga och ej för många. De ska även vara så enkla, att barnen ska kunna förklara dem för varandra. Har de dessutom varit med och utformat reglerna så ”äger” de dem mer.

 

Vi vuxna måste också vara lyhörda, samt lyssna på barnen när de berättar om något som hänt, där vi ej varit närvarande. Avfärda inte allt som skvaller utan försök lyssna opartiskt. Lyssna gärna på motparten också innan du vägleder eller tillrättavisar, detta för att barnen ska ha förtroende för dig som vuxen. Kom ihåg att det är barnets upplevelse av det som hänt som är barnets verklighet – även om du ser på det hela på annat sätt. Hjälp då barnet genom att förklara situationen, så att det kan få/känna empati även för den eller de andra som är inblandade i situationen. Alla har inte förmågan att känna empati i alla lägen.

Ett sätt att hjälpa barn med att känna empati kan vara  att lära dem att ”göra” förlåt (kramas t.ex.) istället för att mekaniskt säga förlåt.

 

Utvärdering av 2010 års mål

 

  • Att alla skall känna till vår likabehandlingsplan – har gåtts igenom på föräldraträff, där alla föräldrar fick ge sina synpunkter. Planen godkändes.
  • Att alla; såväl barn, föräldrar samt personal skall få reflektera och vara med och utvärdera den så att den kan förfinas. Utfört i samtal med barnen och med föräldrar, personalen har gått igenom den vid planeringsdag.
  • Att den ska vara/bli ett verktyg för oss som arbetar – som gör oss än bättre i vårt jämställdhetsarbete. Vi har verkligen försökt att inte använda oss av könsstereotypa ord, som cool, söt, fin och tuff t.ex. Vi erbjuder alla aktiviteter och allt material till alla och föreslår typiska pojklekar tillflickor och tvärt om.
  • Kan vi dessutom hitta ett sätt som enkelt hjälper oss att identifiera början på problem av ovan beskriven art – så att vi kan stävja dem innan de blir stora problem. Då har vi gjort ett stort framsteg. Så fort vi hört någon säga något nedsättande om någon på grund av allt från storlek till hudfärg eller uttal så har vi pratat om detta med barnen. Som tur är så händer det mycket sällan.

 

Våra mål för 2011-2012 är

 

·  Att alla skall känna till vår reviderade plan mot diskriminering och kränkande behandling.

·    Att alla; såväl barn, föräldrar samt personal skall få reflektera och vara med och utvärdera den så att den kan förfinas.

·    Att vi ska fortsätta hålla koll på allt som är en antydan till mobbing, diskriminering eller kränkning och på så sett motverka det.

·    Jobba än mer med barngruppen för att få alla att säga stopp/stanna/nej när de inte vill bli behandlade på det sätt kompisen just gör. Detta gäller även barn/vuxen och vuxen/vuxen givetvis.

 

 

Hur får vi med oss alla?

 

Det måste bli ett samtalsämne på medlemsmöten, föräldramöten, personalmöten, styrelsemöten samt inte minst på samlingar med barnen

Dessa mötesplatser får bli forum för delgivning, diskussioner – frågeställningar, som får föras emellan alla dessa gruppkonstalationer för att därefter återknytas. Ansvarig för att detta sker måste vara förskolechefen, som får agera som en ”spindel i nätet”. På detta sätt kan denna plan bli ett levande dokument på samma sätt som verksamhetsprogrammet.

Barnen får sätta ord på ”det lilla”, föräldrarna får stå för familjens verklighet. Vi som arbetar får vara sensorer för klimatet på förskolan. I barngruppen, i mötet mellan vuxna och barn och inte minst mellan vuxna och vuxna. Vi måste så aktivt som möjligt hjälpa barnen och oss själva med att leva upp till det vi kommit överens om.

Nya föräldrar informeras vid inskolningen, barnen utifrån sin ålder när de börjar hos oss, de får växa in i verksamhet om de är små, är de däremot äldre så informerar vi om vilka överenskommelser som finns hos oss.

 

Hur förebygger vi...

 

Arbetet på förskolan ska genomsyras, så att man kan känna, se och förstå att det vilar på en värdegrund, där alla har samma värde i alla lägen.

Vi arbetar medvetet med att utveckla barnens förmåga att känna empati och uppmuntrar dem till att vara goda kamrater. Försöker få dem att ”göra” förlåt inte bara säga ett ord- förlåt. Försöka få dem att förstå konsekvensen av sitt handlande. Vi som pedagoger måste agera och reagera så fort vi hör eller ser något som är i ”gränslandet” eller som vi ej kan acceptera. Vi måste försöka vara konsekventa (trots att vi är olika och att vi mår olika, olika dagar) och lyhörda, se tendenser som tissel/tassel eller om någon går ensam – våga bry oss och ibland vara obekväma och lägga oss i. För att det ska bli trovärdigt ska vi alltid informera vårdnadshavare, så att även de kan förebygga och motverka ”dåligt uppförande”. Jobbar vi tillsammans så blir det tydligare för barnen.

För att kartlägga klimatet på hela förskolan så intervjuar vi barnen 2ggr/år. Föräldrarna får svara på en enkät vartannat år. På så sätt kan vi avläsa tendenser på såväl individ som gruppnivå.

 

Vad gör vi om något trots detta inträffar som kräver vårt fortsatta arbete?

På en förskola händer det saker hela tiden, allt ifrån smågnabb, olyckshändelser, handlingar i obetänksamhet till aktiva handlingar för att skada någon psykiskt eller fysiskt.

Som pedagoger/vuxna har vi alltid ett ansvar, emot speciellt det barn som far illa. Vi måste bilda oss en så objektiv bild som möjligt, därefter handla utifrån de regelverk som står till buds, bl.a. med denna plan, samt alla andra lagar och förordningar som styr oss. Oftast klarar den enskilde upp situationen själv med barnet/barnen. Därefter måste den vuxne fundera över om det finns ett informationsvärde i det inträffade. Skall kollegor, föräldrar informeras? Är händelsen grov eller osäkerhet råder, skall alltid förskolechefen underrättas. Därefter kallas till i informationsmöte med berört/berörda barn (utifrån ålder och mognad), berörda föräldrar, inblandad personal samt chef. Dokumentation medtas och mötet dokumenteras också enligt mall. Åtgärdsprogram upprättas, samt datum för uppföljning bestäms på detta möte. Vid uppföljningen bestäms hur arbetet ska fortlöpa, vid behov ny tid för vidare uppföljning. I annat fall datum för utvärdering. Mallar för allt ovan finns bakom detta dokument. Kopiera och använd som hjälp.

Givetvis så kan extern hjälp konsulteras om kompetens saknas eller om gruppen inte kommer till rätta med problemet.

 

 

20110901